På något sätt så känns det fortfarande som man är kvar där nere då jag inte riktigt kommer överens med kroppen än.
Många bra band vart det och även ett par stycken som jag lätt hade klarat mig utan. Jag nämner inga namn men det var under lovord från en kamrat som jag plågade mig igenom minst en timmes gubbmusik.. En sak var dock positivt med den timmen och det var en frigolitskål med ärtsoppa som var förvånansvärt god. Kanske var det bara länge sen man åt det?
Vi fick även uppleva en utomjordisk mängd Roger Pontare. Han spelade självklart inte på festivalen utan det var en medresenär som sjöng "När vindarna viskar mitt namn" i sitt paraply samtidigt som låten gick på playback från stereon. En hemskt rolig upplevelse som är svår att återge i text men tro mig, kul vad det och jag skulle kunna avnjuta föreställningen ytterligare 100 gånger.
Kanske när alla kollat igenom sina kameror och tagit modet till sig så kan vi alla få se bandad version på youtube.
Idag, Tisdag var iaf första dagen i studion sen vi kom hem och den bjöd minst sagt på en fajt. Tatueringsmaskinerna var tydligen inte glada att se mig och ville inte vara med. En tjej fick genomlida fem, sex stycken maskinbyten innan vi äntligen var klar. Det är bra konstigt att det alltid blir en ond cirkel när en sak börjat jävlas och allt bara hänger på. Nu är iaf den dagen bortgjord och jag hoppas att det flyter på bra fr.o.m nu.
Hittade två bilder som jag kan bjuda på.
 |
| En 50-talsbrud som vart förjävla glad må jag säga. Hoppas jag kan få en ny bild då svullnaden har lagt sig. |
 |
| Stora motiv med mycket färg, precis som det ska vara! |
Ha det gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar